Majgreve och Majgrevinna
Anno 2004 - Till innerlighetens lov!

Det gäller att finna förespråkare som både lever som de lär och envist arbetar med att tina upp vårt
kulturella klimat på sitt alldeles eget sätt. Deras insatser behövs så förtvivlat väl, då kulturen, som bekant,
sällan märker av några högkonjunkturer... Men här sammanstrålar dessa utvalda personers ambitioner med "Stockholmska Spektakels!" i längtan att efter att fylla det offentliga rummet - precis som under karnevalen
i Venedig - med känsla, kvalité och kultur för alla! Till innerlighetens lov!

Festspelet "Stockholmska Spektakel!" utsåg därför i år
sin första historiska Majgreve och Majgrevinna!

MOTIVERINGAR:

 

MATS HELLSTRÖM

Landshövding i Stockholms län

Det är den historiskt kunnige Mats Hellströms kamp för att det offentliga rummet skall fortfara att vara tillgängligt för alla stans innevånare som har gjort stort intryck på oss. Inte bara för att han lever som han lär och har öppnat upp sitt residens Tessinska palatset för allmänheten.

Vi tänker också på alla de ställningstaganden där han med sådan envishet driver tesen om tillgängligheten till det offentliga rummet och att den fria tillströmningen i sig kan bryta både regionalt revirtänkande och skapa medvetenhet om att kulturen också kan inta gator och torg.

 

GEN HEDBERG

Skådespelerska, teaterdirektör vid Stockholms minsta teater, Teater Dur & Moll - för utsålda hus sedan 7 år

Gen Hedberg lyfter fram människan i alla sina roller, med sina tillkortakommanden och svek, lika skickligt som hon lyfter samma människas drömmar och längtan till ett bättre liv. Hennes rolltolkningar ger bilden av hur vi människor inte förändrats alls genom århundradena.

Detta har hon gjort för utsålda hus under en lång följd av år och mot alla ekonomiska odds. Hon spelar alla rollerna själv och tar besökaren med på en resa bakåt i tiden i "Aline på berget" som får publiken att fundera över vilka livsvandringar vi alla gör och hur vi alla strävar mot något lite ljusare tillvaro. Detta är en stor kulturell bedrift som bör hyllas.

<<tillbaka till startsidan

 
 

VAD BETYDER MAJGREVETRADITIONEN?
(Allt nedan plockat från diverse sidor på Internet på sökord: Majgreve.)

Majgreve (av maj, nylövat träd, gröna grenar; maja, löva, kläda med grönt) en utvald, temporär ledare för den skara som "förde hem sommaren". Majgrevetraditionen var knuten till städerna och är väl belagd i bl a Stockholm under 1400 - 1500-talet. Majgrevefesten var spridd över hela Norden, samt Tyskland och Baltikum långt in på 1800-talet. Ordet maj, i såväl majgreve som majstång och månad maj, kommer från det gamla nordiska ordet att 'maja',
vilket betyder att löva eller klä i löv. Med denna lilla information i bagaget blir det genast lättare att förstå de tidigare
nämnda orden, maj är månaden när träden kläds i löv, majstång är en stång med löv på och majgreven är lövklädningens herre.

Ett element som den inte innehöll var den som kanske vanligtvis var den mest spektakulära i den gamla staden, nämligen majgrevens intåg. Själva utseendet av majgreven skedde ofta ute på någon form av allmänning, en festplats av något slag utanför staden/byn. Därefter tågade den rikt smyckade majgreven tillsammans med sitt följe in i bebyggelsen. Ibland bar han kransarna själv, ibland gjorde någon annan det åt honom, ibland utsågs en Majgrevinna, ibland inte. Sådana saker varierar starkt från plats till plats, och från tid till tid.

Vissa forskare i slutet av 1800-talet tittade på den gamla hedniska kulturen uppspårat genom att leta i de folkliga
traditionerna och sederna som trädanden och korndemonen, det vill säga den besjälade växtligheten.
Majgreven skulle då vara en dubbelgångare till trädanden, en representant för växtligheten om man så vill.
Vissa ansåg att det fanns en stark koppling mellan den gamla Frejkulten och firandet av majgreven, och att greven
då snarast var att likna vid en symbolisk inkarnat av asatrons fruktbarhetsgud. Dessa idéer blir intressanta när
man tar i övervägande att det i det vikingatida Sverige fanns en stark koppling mellan Frejkulten och kungatiteln.
Majgrevefesten var vanligtvis en festlighet som till största delen tog plats utanför staden. Majgreven utsågs, tåget
smyckades på olika sätt, oftast med kransar och hoplånade smycken och därefter så tågade våren in i bebyggelsen.
Majgrevefesten fyllde alltså funktionen att kalla på våren, fira den och sedan ta den in i staden/byn.

Huvudsyftet var alltså att under festliga former hälsa sommaren! Låtom oss!

Källor:
Letat och plockat från olika ställen på Internet, något alla kan göra, bl a från: Gerward, Gullan 1996. Majgrevefesten. En kulturhistorik analys. Lund.